Bouppteckning — vad du behöver veta

Varför behövs en bouppteckning?

Bouppteckningen fyller flera viktiga funktioner. Den ger en fullständig bild av dödsboets ekonomi — vad den avlidne ägde och var skyldig. Utan denna kartläggning är det omöjligt att genomföra ett korrekt arvskifte.

Bouppteckningen skyddar också arvingarna. Genom att tydligt dokumentera skulder och tillgångar minskar risken för tvister mellan dödsbodelägarna. Om det senare visar sig att bouppteckningen var felaktig kan det leda till rättsliga konsekvenser.

Dessutom behöver banker, myndigheter och andra institutioner bouppteckningen som legitimation. Utan en registrerad bouppteckning kan dödsboet inte göra banktransaktioner, ändra ägande av fastigheter eller fordon, eller hantera försäkringsutbetalningar.

Skatteverket registrerar bouppteckningen och kontrollerar att den är korrekt upprättad. Den registrerade bouppteckningen är sedan en offentlig handling.

Tidsfrister — tre plus en månad

Bouppteckningen ska förrättas (genomföras) senast tre månader efter dödsfallet. Det innebär att förrättningen — mötet där bouppteckningen upprättas och undertecknas — ska ha ägt rum inom tre månader.

Därefter ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter förrättningen, det vill säga senast fyra månader efter dödsfallet.

Om det finns särskilda skäl kan anstånd beviljas av Skatteverket. Vanliga skäl är att det tar tid att utreda komplicerade tillgångar, att dödsbodelägare befinner sig utomlands, eller att den avlidne hade ett komplext företagsinnehav.

Det är viktigt att hålla tidsfristerna. Försenad bouppteckning kan leda till att Skatteverket förelägger dödsboet att lämna in bouppteckningen vid vite (böter). I extrema fall kan en god man utses för att sköta bouppteckningen.

I praktiken bör du påbörja arbetet med bouppteckningen så snart som möjligt efter dödsfallet. Det tar tid att samla in uppgifter om bankkonton, värdepapper, fastigheter, fordon och skulder.

Tillgångar och skulder — vad ingår?

Alla tillgångar som den avlidne ägde vid dödsdagen ska tas upp i bouppteckningen. Det gäller bankmedel, fastigheter, bostadsrätter, fordon, värdepapper, lösöre (möbler, smycken, konst med mera), och alla andra tillgångar av värde.

Tillgångarna ska värderas till marknadsvärde vid dödsdagen. Fastigheter tas normalt upp till taxeringsvärdet, men det kan vara aktuellt att göra en mer exakt värdering om det finns skäl för det. Börsnoterade aktier värderas till kursen på dödsdagen.

Alla skulder som den avlidne hade vid dödsdagen ska också tas upp — bolån, konsumtionslån, kreditkortsskulder, skatteskulder, och alla andra förpliktelser. Även begravningskostnader och kostnader för bouppteckningen i sig ska tas upp som skulder.

Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Det beror på att en bodelning kan behöva göras mellan dödsboet och den efterlevande maken innan arvet kan fördelas.

Lösöre (möbler, kläder, husgeråd med mera) behöver inte specificeras i detalj om det inte rör sig om värdefulla enskilda föremål. Det vanliga är att ta upp "lösöre" som en klumpsumma baserad på en skälig uppskattning.

Efter bouppteckningen — arvskifte

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket kan arvskiftet genomföras. Arvskiftet är den faktiska fördelningen av tillgångarna mellan dödsbodelägarna.

Om den avlidne var gift ska en bodelning göras först. Vid bodelningen delas det gemensamma giftorättsgodset lika mellan dödsboet och den efterlevande maken. Först därefter kan arvet efter den avlidne fördelas.

Arvskiftet dokumenteras i en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare ska underteckna. Handlingen är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Det är inte obligatoriskt att lämna in den till någon myndighet, men den behövs för att till exempel ändra lagfart på fastigheter.

Om dödsbodelägarna inte kan enas om arvskiftet kan en skiftesman förordnas av tingsrätten. Skiftesmannen har befogenhet att besluta om hur arvet ska fördelas om parterna inte kan komma överens.

Det är klokt att vänta med att fördela tillgångarna tills eventuella skulder och skatter är betalda. Om dödsboet har skulder som överstiger tillgångarna ska skulderna betalas så långt tillgångarna räcker — arvingar ärver aldrig skulder.